Make Sound Happen
Utmaning 3
Vi har nu påbörjat utmaning 3. Gruppvis fick eleverna samla föremål i en korg utan att visa den andra gruppen vad det var för föremål. En och en gick sedan eleverna in i vårt grupprum. Vid nedräkning ”tappade ” eleven föremålet och elever från den grupp som inte plockat ihop föremålen fick gissa vad det var för något. Föremålen som eleverna samlat ihop som var svåra att lista ut var: pekpinne, ett par vantar, glitter, inplastat kort, tom ask, sprayflaska. Föremålen som de lätt kunde gissa vad det var: häftmasseklump, sax, suddgummi, pennvässare och penna. Vid diskussion kom vi fram till att de saker som var lätta att känna igen, är saker som vi förväntar oss att de finns i klassrummet och att vi har erfarenhet av ljudet, då vi har tappat, dessa föremål många gånger
MC GURK- EFFEKTEN ATT HÖRA MED ÖGONEN OCKSÅ
Kan man alltid lita på sina sinnen? Eleverna fick först lyssna på följande video och sedan även titta på den. De blev alla ganska häpna över att de inte ”hörde” samma ljud som de hörde då de bara lyssnade. Vi pratade mycket om våra sinnen och hur de hjälps åt att tolka alla intryck.
Eleverna ville se fler videos vi hittade ett par, här är en av dem.
Därefter var det elevernas tur att testa på att göra egna MCGurk-effekter. De arbetade i grupper och gjorde ett par riktigt bra försök. Några elever gjorde även egna, de kommer här:
Vi arbetade vidare med att förstå varför det är bra att ha två öron. Vi började med att en elev fick täcka båda öronen med hörselkåpor som vi tillverkat med hjälp av 2 avskurna petflaskor och en bit trädgårdsslang. En kompis fick knacka lite lätt på slangen med en blyertspenna. Knackades det på höger eller vänster sida? Eleverna var superduktiga på att avgöra vilken sida av mitten på slangen som kompisen knackade på.
De fick sedan testa att bara ha den ena kåpan för ett örat och så fick en kompis knacka med blyertspennan på slangen. Var kom ljudet ifrån nu, höger eller vänster? Nu blev det genast svårare…
Vid efterföljande diskussion var alla överens om att det var lättast att höra när man hade båda kåporna för öronen. Om man knackade på den vänstra sidan om mitten på slangen kunde man höra ljudet lite tidigare i det vänstra örat än i det högra örat, ganska snabbt kom eleverna på att det beror hur lång väg ljudet har till öronen. Vi tittade på en uträkning som visade att om man knackade 10 cm till vänster om mittstrecket på slangen kom ljudet 0,0006 sekunder tidigare till vänstra örat och detta kunde eleverna registrera. Vår hjärna är verkligen fantastisk! Vi pratade även om hur det är för personer som hör mindre bra på ett öra och att det då försvårar för dem att lokalisera var ljudet kommer ifrån.
DOPPLEREFFEKTEN – SWING IT
Vad händer om man åker ikapp ljudet? Eller avlägsnar sig? I den här aktiviteten
använde vi oss av mobiltelefonen för att undersöka Doppler-effekten. Jag hade laddat ner appen Signalgenerator. Jag ställde in den på 600 Hz och högsta volym, lade ner mobilen i shoppingkassen. Ett par meter från eleverna svingade jag kassen med mobilen i en vertikal cirkel i riktning mot gruppen.Eleverna lyssnade på ljudet och snart hörde de och kunde även ge en förklaring till det vi hörde; När mobilen rör sig mot eleverna kommer den ikapp sina egna ljudvågor samtidigt som den skickar ut nya – det låter mer, frekvensen (tonhöjden) ökar. När mobilen rör sig bort från eleverna blir det blir det tvärt om – det låter mindre frekvensen (tonhöjden) minskar. Frågan om varför mobilen inte ramlade ur kassen kom upp och vi gick då även en diskussion om centripetalkraft, så roligt när eleverna ställer bra frågor!
Utmaning 2, “Det hörs och syns”. När vi påbörjade utmaning 1 tittade vi på en film där ”Beppe” visade att ljud även kan synas. Nu i utmaning två är det elevernas tur att själva få “se” effekterna av ljudvågor.
Vi började dagens lektion med att visualisera ljud med hjälp av programmet
Eleverna tyckte att det var riktigt häftigt att se hur bollarna ändrade rörelser beroende på vilka ljud vi utförde. Vid en distinkt klapp for en boll iväg med större kraft jämfört med när hela klassen klappade tillsammans. Vi kikade vidare på sidan https://academo.org/demos/virtual-oscilloscope/ och kunde då “se” ljudvågorna i klassrummet som en kurva i ett diagram. Vi passade då på att prata om och repetera vad ljud är.
Nu var det dags att ge sig ut och göra ett försök med eleverna där de själva fick demonstrera och uppleva ljudets hastighet i luft. Eleverna ställde upp sig med 7 meters mellanrum på en ca 140 meter lång linje ( blev även lite matte). Vi började först med 4 meters mellanrum mellan eleverna men upptäckte då att ljudet fortplantade sig väl fort. En elev som var takthållare, stod vid ena änden av raden elever och slog taktfast och ljudligt kastrullocken mot varandra. De andra eleverna klappade takten, med armarna sträckta rakt uppåt. Filmer som visar försöket hittar ni här:
https://www.youtube.com/watch?v=5FXJ7rhssvU
https://www.youtube.com/watch?v=J9RjOI4VMMY
https://www.youtube.com/watch?v=3M7GCCXXZkw
Efter att alla elever fått vara takthållare samt stå på samtliga positioner i ledet, var det dags för lite reflektioner i klassrummet. Många elever drog paralleller till vad vi tidigare pratat om, vilken hastighet ljud förs vidare i luft och andra material. Ljudet fortplantas med en hastighet av 340 m/s i luft och den fördröjningen ger en tydlig skillnad i klapp-takten hos eleverna. Ju längre bort en elev befinner sej desto senare kommer ljudet fram och desto mer kommer eleverna i otakt, lite beroende på hur snabb takten är. Efter en diskussion och efter att vi tittat våra inspelningar tittade vi på ett klipp från Exploratorium.
HOAHOA – den omvända högtalaren
Nu var det dags att se effekterna av ljudvågor med hjälp av försöket HoaHoa. Eleverna skrev som vanlig en laborationsrapport till försöket. Vi täckte en skål med plastfolie som vi sträckte ordentligt. Sedan strödde vi över lite salt och tog ton. Vi provade med att göra ljusa och mörka toner, starka och svaga ljud med munnen samtidigt som vi höll skålen nära. Till en början såg vi bara saltet vibrera (vilket de allra flesta satt som sin hypotes
), när vi gjorde höga toner, men efter lite fler låga och höga toner hoppadesaltet även då. Vi testade även att hålla skålen intill en högtalare med musik med ganska hög volym. Även nu såg vi saltet vibrera.Det var roligt att se att de allra flesta elever kunde skriva en korrekt slutsats på egen hand. ”När du tar ton får du luftens molekyler att vibrera. Dessa vibrationer träffar den spända plasten som också börjar vibrera. Då kommer de lätta kornen att hoppa omkring på plasten.
UTMANING 1 – HEAR Sound!
Vi har nu påbörjat första utmaningen. Eleverna fick enligt EPA (enkilt, par, alla)-modellen att fundera på vad ljud respektive oljud är, det här är vad de kom överens om:
Ljud; något man hör hela tiden-det kan vara högt/lågt, musik, fågelkvitter, avslappningsmusik, skratt, samtal, snö som faller, spinnande katt, går snabbt, viskande, tv-ljud, regn, sprakande eld, mullrande
Oljud otydligt viskande, gnisslande, stökigt i klassrummet, opera, skrik, pipande, tjatter, tvättmaskinen, höga toner, för hög musik, sparkande, klippande, mumlande, släpande fötter
Vi tittade på en ”Labba”film där vi via ett enkelt experiment fick se att man inte bara kan höra ljud utan se det också. Vi läste och tittade på en bild från vår NO-bok om vilka ljud det mänskliga örat kan uppfatta (20Hz-20 000 Hz) och jämförde med vilka ljud djur hör (infraljud och ultraljud). Med hjälp av en tongenerator testade vi olika tonhöjder – ljud med olika frekvenser.
http://onlinetonegenerator.com/subwoofer.html
Här kunde vi höra ljud från 150 Hz ner till 0 Hz. Här blev det tydligt att det faktiskt stämmer att vi inte kan höra toner lägre än 20 Hz.
Därefter tog vi tonerna från andra hållet – från 0 Hz till 20000 Hz. Då använde vi den som heter hearing test istället. Klicka på länken:
http://onlinetonegenerator.com/hearingtest.html
Många elever hörde ända upp till 18 000 – 19 000 Hz, men för en del, varav jag var en, var det svårt att höra toner över 15 000 Hz.
Vi spelade upp toner från 200 Hz till 5000 Hz för att uppskatta vilken frekvens olika ljud har. Vi hade fått en lista på kända ljud som vi kunde testa. De flesta tyckte att det var svårt att uppskatta tonerna och det var många bud. Tills slut kom vi till följande icke samständiga resultat;
Mygga 500-1000 Hz
Humla 200 Hz
Duvkutter 3000 Hz
Järnvägsövergång 200-3000 Hz
Stämgaffel 200-3000 Hz
Vi lyssnade och inspirerades av olika rytmer innan eleverna delades in i smågrupper. Eleverna hittade genast material i klassrummet att använda till sina rytmer; muggar, papptallrikar, flaskor, händer, saxar, kulram m.m. resultaten finner ni här:
Barbaband https://www.soundtrap.com/playlink/fe474544-2a31-4d37-bca6-cb3de7a7afdb/
De fem musketörerna https://www.soundtrap.com/playlink/c6a4ea20-b122-4710-a86d-4996fea533ef/
Pannkakan https://www.soundtrap.com/playlink/17f41fb4-0307-425a-97b6-949d5003852b/
Blixten https://www.soundtrap.com/playlink/59fb8c84-c8ac-4e2b-8074-a7e4944e5737/
Vi har nu tillsammans tittat på en MOBILFÖRSTÄRKARE. Jag hade förberett en mobilförstärkare. Eleverna fick skriva en laborationsrapport till förstärkaren, där den viktigaste punkten den här gången var elevernas egna hypoteser. De skulle fundera på och jämföra vad som skulle hända när vi satte ner mobilen i förstärkaren jämfört när vi lyssnade direkt från mobilen.
Några rapporter ser ni här:
